Varg!

Vargbeståndet i världen (ungefär)
Det finns cirka 6 000 i Västeuropa:
2 000 i Spanien,
2 500 i Rumänien,
510 i Polen,
500 i Italien och
150 i Slovakien (mars 2004)
200-300 i Finland
sammanlagt 220 i Norge och Sverige, varav de allra flesta i Sverige (vintern 2008)
Det finns cirka 45 000 i Ryssland
Det finns cirka 60 000 i Nordamerika:
50 000 i Kanada
8 000 i Alaska
2 000 i Minnesota
600 i övriga delar av USA

Vargattacker mot människan!

Sedan den intensiva forskningen kring varg startade på 1960-talet har få fall när en människa dödats av en varg i västvärlden dokumenterats. En 22-årig student dödades av vargar under en promenad i norra Saskatchewan i Kanada 2006. Mannen, som var ute på en promenad, blev anfallen av vargarna. Genom spår i snön har hela förloppet kunnat följas. 22-åringen försökte fly och slogs till marken. Han hade lyckats resa sig och springa ytterligare en bit innan vargarna slutligen lyckades döda honom. 1963 dödades en 5-årig pojke i Québec, Kanada. Mellan åren 1980-95 dödades minst 233 barn av vargar i Indien. De flesta under 6 år och i de flesta fall inom byns område när de tillfälligt lämnats ensamma.

Man har i Sverige endast dokumenterat en handfull historiska fall av vargattacker mot människor. I några av dessa fall har det rört sig om rabiessmittade vargar, till exempel Riala socken i Uppland år 1815. I andra fall har det rört sig om frisläppta vargar som hållits i fångenskap sedan valpstadiet, till exempel Gysingevargen, som härjade i trakterna kring södra Dalälvsområdet under några månader 1820-1821 (detta är också den senaste gången någon människa blev dödad av varg i Sverige). Det finns dock några kända dokumenterade fall då barn har blivit tagna av varg. Dessa är Lommeland i Bohuslän 1797, Steneby i Dalsland 1731, Boda i Värmland 1727-1728, samt Hova i Västergötland 1763. Uppgifter om barn tagna av varg i kyrkböcker från 1700-talet är emellertid inte någon pålitlig källa. För att dessa uppgifter ska bli trovärdiga behöver också andra källor anlitas, till exempel domböcker, då varje form av våldsam död de facto också utreddes på den tiden.

I dag finns så pass mycket bytesdjur i naturen, att man inte behöver frukta några "desperata" vargar. Dokumenterat att vargen rör sig inom tätbebygda område i vissa delar av Sverige. Människan är inte något bytesdjur för vargen, och har så aldrig varit. Tamboskap kan försvaras med hjälp av vissa hundraser. Till exempel Komondor är en sådan hundras som är framavlad för detta ändamål. Den kan med sin storlek vikt och styrka framgångsrikt försvara boskap på egen hand mot inkräktare och även varg.

Svenskarnas attityder till varg
I vargtäta områden ser jägarna vargen som ett hot mot älgjakten. Lokaltidningarna har genomsyrats av den ena insändaren efter den andra, och folkopinioner har hetsats till att ta ställning för eller emot vargen. På vissa platser har man också genomfört lokala folkomröstningar för att sätta press på myndigheterna.

Vid en attitydundersökning från 1999 visade det sig dock att två tredjedelar av svenskarna kan acceptera en vargstam på minst 200 djur. En tredjedel kan tänka sig 500-1000 djur medan 5 procent av de svarande inte vill ha några vargar alls. 56 procent av de som svarade kan tänka sig att ha varg i närheten där de bor. Mest positiva till att ha varg i närheten av bostaden är faktiskt tamdjursägare i vargområden. Bland renägare är det dock endast 18 procent som vill ha varg i närheten av bostaden, vilket kan ha att göra med att renar till skillnad från andra tamdjur hålls i ohägnade marker